Pyttis långa historia i korthet
Det allra tidigaste omnämnandet av Pyttis är i en urkund från 1347. Urkunden gällde en strid om bruket av laxdammen i Abborrfors. Dokumentet bevisar hur viktigt fisket var som näringsgren i Pyttis redan på den tiden. Pyttis hade bosättning redan under stenåldern. Pyttis var en självständig administrativ socken redan på 1500-talet, då kommunen hade egen tingsrätt och en länsman. Som störst var kommunen efter mitten av 1500-talet, då också Elimä, Kymmene, Anjala och Strömfors samt vissa byar i Lappträsk hörde till socknen.
Invånarna i Pyttis har i alla tider fått lida av olika slags skärmytslingar och krig – mot vikingar, danskar, norrmän, Novgorodbor, polacker och ryssar. Vid fredsfördraget mellan Sverige och Ryssland 1743 flyttades riksgränsen till Abborrfors och Pyttis delades i två delar. Delen som blev kvar på den svenska sidan kallades Ruotsinpyhtää (”Svenskpyttis”, i dag stadsdelen Strömfors i Lovisa stad) medan delen, som hamnade på den ryska sidan fick behålla namnet Pyttis.
Utöver havet och Kymmene älv var också Stora Strandvägen, som byggdes under den tidiga medeltiden mellan Åbo och Viborg, nuvarande Kungsvägen, av avgörande betydelse för kommunens utveckling. Vid knutpunkten mellan landsvägen och Kymmene älvs sidogren utvecklades en naturlig handelsplats som sedan blev Pyttis Kyrkby. Stenkyrkan byggdes nära korsningen mellan Stora Strandvägen och älven på 1400-talet. Under tidens gång förlorade lantbruket och fisket småningom sin betydelse som näringsgrenar i Pyttis. Den positiva inverkan som Kymmene älvs Pyttisgren hade, fortsatte ändå: vid älven grundades vid sekelskiftet 1800/1900 Stockfors slipmassefabrik. Fabriken gav som bäst arbete åt ca 500 personer. Fabriken såldes åt Enso-Gutzeit Oy 1984 men lades strax därefter ner. I Kymmene älvs Pyttisgren på Klåsarön byggdes 1909 ett 5 MW kraftverk och vid Abborrfors ett 24 MW kraftverk 1933.