Pyttis långa historia i korthet
Det tidigaste kända omnämnandet av Pyttis är i en urkund är från 1347. Dokumentet gällde en strid om bruket av Abborrfors laxdamm. Dokumentet bevisar hur viktigt fisket var som näringsgren i Pyttis på den tiden. Pyttis hade emellertid bosättning redan under stenåldern. På 1500-talet var Pyttis en självständig administrativ socken med egen tingsrätt och länsman. Som störst var kommunen efter mitten av 1500-talet, då också Elimä, Kymmene, Anjala och Strömfors samt vissa byar i Lappträsk hörde till socknen.
Invånarna i Pyttis har i alla tider fått lida av olika slags skärmytslingar och krig – mot vikingar, danskar, norrmän, novgorodbor, polacker och ryssar. Vid fredsfördraget mellan Sverige och Ryssland 1743 flyttades riksgränsen till Abborrfors och Pyttis delades i två delar. Delen som blev kvar på den svenska sidan kallades Ruotsinpyhtää (”Svenskpyttis”, i dag Strömfors) medan delen, som hamnade på den ryska sidan fick behålla namnet Pyttis.
Utöver havet och Kymmene älv hade också Stora Strandvägen, som byggdes under den tidiga medeltiden mellan Åbo och Viborg, nuvarande Kungsvägen, av avgörande betydelse för kommunens utveckling. Vid knutpunkten mellan landsvägen och Kymmene älvs sidogren utvecklades en naturlig handelsplats som sedan blev Pyttis Kyrkoby. Stenkyrkan byggdes på 1400-talet nära korsningen av Stora Strandvägen och älven. Längre fram i tiden förlorade lantbruket och fisket småningom sin betydelse som näringsgrenar. Den positiva inverkan som Kymmene älvs Pyttisgren hade, fortsatte ändå. Vid älven grundades vid sekelskiftet 1800/1900 Stockfors slipmassefabrik. Fabriken gav som bäst arbete åt ca 500 personer. Fabriken såldes till Enso-Gutzeit Oy 1984 och lades strax därefter ner. På Klåsarön i Pyttisgrenen byggdes 1909 ett 5 MW kraftverk och vid Abborrfors ett 24 MW kraftverk 1933.
